Jag skrattar, gråter och inspireras.

.. let me tell you why, I would die for you.

Och helt plötsligt blev man lite låg, det har underligt nog blivit vanligare och vanligare. Kroppen tigger väl om lite lugn och ro i en stressig tillvaro. Så det är väl bara att försöka uppskatta det och flyta vidare. :)

För imorgon börjar ett nytt varv på klotet och då är det bara att stå med öppna armar och ett vaket sinne, för det är mycket som ska tas in och bearbetas. :) Men det är ju bland det härligaste som finns, vetskapen om att nu, nu finns det mycket att göra. Så kavla upp ärmarna, hugg in och njut allt du orkar. :D